I huvudet på en skärmtillverkare...

Herbert Hofbauer, 28 år, försäljningschef och en av grundarna av Pro Design, bor i Innsbruck - Österrike. Där har de, som bekant, betydligt bättre flygförhållanden än vad vi har här. Herbert har flugit i 15 år och sysslar i sitt arbete dagligen med flygning, han brukar bl.a. flyga en timme på lunchen. Vad har han för synpunkter på skärmflygning, säkerhet och den framtida utvecklingen av sporten?

Herbert hade precis landat i Sverige denna soliga lördagsmorgon i oktober när jag träffade honom hemma hos den svenska generalagenten, över en frukost, för att ta reda på just det.

Av vilken anledning har du kommit till Sverige?
Vi håller på att omorganisera försäljningsnätet i Sverige.

Hur kom det sig att du började flyga skärm?
Jag började med hängflygning för 15 år sedan, min bror och jag var riktiga fanatiker. Jag arbetade ett tag för en hängflygtillverkare, men slutade där för att bli advokat. Min pappa är en duktig sådan och min avsikt var att bli det också, men det gick inte så bra, fortfarande drömde jag om flygning och flög nästan varje dag. Jag ville ha ett jobb som hade med flygning att göra.

Våren 1986 hörde jag talas om skärmflyg för första gången av en vän i Italien som köpt en skärm, han berättade att detta höll på att bli en stor sport i Schweiz. Skärmen var en av de allra första modellerna med 9 celler, ett spann på ca 8 m och en korda på ca 4 m vilket är aerodynamiskt helt fel. Den var gräslig, nästan som en fallskärm med urusel prestanda. Vi provade att flyga den och tyckte att det var ganska kul, men det var inte flygning, mer kontrollerat fall! Vi köpte en skärm och varhelst vi flög samlades det folk som undrade var de kunde lära sig detta.

Armand, vår konstruktör på Pro Design, tände direkt på skärmflygning och började rita en egen konstruktion. Den blev väldigt lustig, den hade 15 celler och såg mest ut som en vinge. Vi testade den i en backe, den lyfte och kollapsade! Vi kom fram till att det var för tidigt för sådana drastiska ändringar. Sedan gjorde vi en konstruktion med 11 celler, som flög.

Intresset för skärmflyg växte, många hängflygskolor visade intresse för att ge utbildning i skärmflygning. Vi beslutade oss för att försöka oss på tillverkning av flygskärmar. Responsen blev enorm, en österrikisk tidning skrev en artikel om sporten och oss. Vårt telefonnr fanns med i artikeln vilket resulterade i att telefonen ringde i ett i en veckas tid med folk som undrade vart de skulle vända sig för utbildning, för köp av skärm, pris o.s.v. Vi beslöt oss för att göra något av det hela och investerade i några symaskiner som placerades i min pappas hus och där började vi sy skärmar.

Allteftersom sporten växte och flygskolorna började lära ut skärmflygning insåg vi, min partner och jag, att vi inte klarade att göra allt arbete själva. Vi fann ett företag som kunde sy skärmarna åt oss men tillverkningen av selar och monteringen av linorna gjorde vi själva. Idag har vi kommit så långt att vi enbart koncentrerar oss på konstruktion, marknadsföring och försäljning.

Hur många flyg har du gjort sedan du startade?
Jag vet inte exakt, mer än tusen flyg...

Kommer du ihåg vilket som är högst eller längst?
Mitt högsta flyg är 3000 m. Innsbrucks molnbas en fin dag är ca 2.500-4.000 m, det är svårt att nå mycket högre. Mitt längsta flyg är över tre timmar.

Håller du dig kring Innsbruck eller försöker du dig på sträckflyg?
Jag flyger ofta "Cross Country" så nästan varje flyg blir ett sträckflyg.

Hur långt kommer du?
Det beror på förhållandena. Den här sommaren var bra, med kortaste flygsträcka ca 20 km och längsta tid i luften 3 1/2 timme. Men jämfört med tävlingspiloterna är detta inte så märkvärdigt.

Vilket är ditt favoritområde?
Innsbruck, det vackraste området av alla, jag har flygit i USA, på Hawaii, Schweiz och Frankrike, nästan alla ställen man kan flyga på, men inget slår Innsbruck. Det är inte många andra i luften pga den Internationella flygplatsen som ligger i Innsbruck. Man måste ha tillstånd från tornet före varje start.

Så det är inget för nybörjare?
Nej men vi har många platser i Österrike som är kända och populära för skärmflygning, mest känt är väl Kössen, där VM gick 1989. Många av dessa platser är "överbelastade" med upp till 2000 starter/helg. Tidningarna rapporterade nyligen att regeringen vill göra något åt olyckorna genom att koncentrera skärmflygningen till ett par speciella områden. Detta är vansinne, med ännu fler skärmar i luften samtidigt kommer krockolyckorna att öka enormt.

Har ni haft många olyckor?
Ja, vi har haft många olyckor. För många.

Vilken typ av olyckor?
Alla typer. Både i och utanför skolorna.

Med så många skärmar i luften samtidigt, måste väl krockar vara en vanlig orsak?
Nej, det händer ganska sällan. Oftast kraschar folk vid start och landning. Man kan diskutera i oändlighet var orsakerna ligger, men i grunden måste allt bli bättre, skolorna, reglerna, tänkandet. Allting måste bli bättre.

Har ni områden som är förbjudna för flygning?
Nej, men vi har nationalparker där start och landning är förbjuden, men man får flyga över. Det finns också områden som är reglerade t ex runt Innsbruck där flygplatstornet kontrollerar luftrummet, flygtillstånd kan fås av dem.

Vad tycker allmänheten om skärmflygning?
I början ansågs detta var det perfekta sättet att flyga, säkert och enkelt. Men med alla idiotiska olyckor och tidningarna som frossade i dem så har en dålig image skapats. Nästan 50% av allmänheten anser att skärmflygning är en mycket farlig sport. Mycket är tidningarnas fel, de ger en vinklad bild av sporten, knuffar ner den i skiten. Skriver bara om de svarta sidorna, aldrig om de bra. Men så jobbor tidningar, se bara på alla bilkrascher, flygolyckor, krig, mord, problem osv. De gjorde samma sak mot hängflygarna i början. När jag började hängflyga frågade folk om jag var trött på livet men numera är hängflygarna väl ansedda. Det svartmålas ett par år sedan hittar pressen något annat. Skärmflygning är för tillfället ej väl ansett av allmänheten.

Skärmflygning kan också vara farligt!?
Enligt min åsikt är skärmflygning den farligaste flygsporten. Varför? Alla kan lära sig det, köpa en skärm och flyga. Somliga lär sig på en vecka en del behöver två månader eller till och med ett år. Men slutligen får man sin licens. Men med en nytagen licens i handen är man ingen bra pilot. Det tog mig över ett år att bli en bra pilot, som kan fatta egna beslut. Efter en kurs vet du hur du startar och landar, men ingenting om hur du ska bete dig i kritiska situationer och hur du ska bedöma väderläget. Alla passar inte som piloter. Det krävs, enligt min åsikt, mer av en människa för att bli pilot än för att köra bil. Enligt min åsikt är det många av de som flyger skärm som egentligen borde göra något annat.

Har du varit rädd i luften någon gång?
Ja, mest när vi testade nya konstruktioner. Jag kraschade med en prototyp en gång. Jag blev inte svårt skadad men väldigt rädd för att testa nya konstruktioner. Ibland blir jag också rädd när jag är nära "nej-gränsen" vid en start, men har beslutat mig för start ändå. Jag tappar dock rädslan mer och mer eftersom jag flyger så ofta. Numera är jag sällan rädd.

Flyger du med räddningsskärm?
Ja, alltid. Inte för att jag inte litar på våra egna konstruktioner. Men det är dumt att flyga utan, om något skulle hända.

I Sverige flyger de flesta utan...
Jag kan förstå det, ni flyger oftast så nära marken att det är meningslöst för de hinner inte vecklas ut. Nästa år blir det lag på att ha räddningsskärm i Chamonix vilket är bra. Problemet är att avgöra när man ska använda den. I hängflygning är det enklare, så länge vingen är hel flyger den. Går den av någon anledning sönder måste du använda din räddningsskärm. I skärmflygning är det mycket svårare att besluta när man måste använda den. Jag använder t ex inte min räddningsskärm när min flygskärm kollapsar för jag vet att den normalt öppnar sig själv igen, och även om den inte skulle göra det, vet jag vad jag måste göra för att få ut den igen. Problemet är att de flesta inte vet hur de ska göra för att få sin kollapsade flygskärm att börja flyga igen och de vet inte heller hur de ska hantera sin räddningsskärm.

Har du någansin behövt använda din?
Nej, men vi har ofta testat hur det är att använda en. Vi har designat egna räddningsskärmar i vårt program och de fungerar. De är den enda lösningen när din flygskärm fallerar. Ingen räddningsskärm är perfekt men de fungerar.

Sjunkhastigheten är väl ganska hög?
Det beror på skärmen du använder. Du måste använda rätt storlek beroende på din vikt så att sjunkhastigheten blir acceptabel. Har du rätt skärm kan du landa på marken utan att skada dig.

Jag läste att sjunkhastigheterna ligger kring 6-7 m/s, det är nästan 25 kmh.
Ja det är den övre gränsen. Räddningsskärmar klassas för en max. vikt. Se till att ligga under den. Det är också viktigt att du drar in din flygskärm så den inte ligger och stör strömningen runt räddningsskärmen, eller orsakar pendelrörelser vilka direkt gör att sjunkhastigheten ökar. Nästa år blir det lag på räddningsskärm i Tyskland och även Österrike, precis som i hängflygning. Detta gör att utvecklingen av räddningsskärmar kommer att ta fart.

Cut away system?
Cut away system är i vissa fall bättre än de runda vanliga, i vissa fall inte. Det är två helt olika ideer.

Runda skärmar kan man inte styra vid landning, om det finns elledningar kan man driva in i dem eller något annat mindre lyckat. Borde det inte vara bra om styrbara räddningsskärmar användes?
Den runda räddningsskärmen är sista chansen. Den använder du när du provat allt annat. Jag hoppas att jag aldrig kommer i en situation där jag måste besluta om jag ska kasta den eller inte. Vi jobbar för närvarande på ett system för att kunna kontrollera den runda skärmen. Problemet är att folk inte vet någonting om räddningssystem, hur ska de då klara av att använda dem. Kanske måste kurser hållas i hur man använder räddningssystem.

Ett helt annat ämne: Vad har du för intressen utom skärmflyg?
På vintern går 98% av min fritid till flygning, bl.a. för att det är så lugnt i luften då och så åker jag skidor och rodel. På sommaren joggar jag i skogen, åker lite vattenskidor tubdyker lite, seglar och vindsurfar beroende på förhållandena och var jag befinner mig. Först kommer dock flygningen. Sen har jag en familj bestående av flickvän och en liten pojke. Jag tycker om att tillbringa min tid med dem, men som sagt största delen av mitt liv går åt till att flyg och sköta mitt företag.

Har du tid till allt detta?
Nej, tiden räcker inte till. Jag har inga lediga helger och min senaste semester var 10 dagar lång. Jag älskar mitt jobb, att få prova nya flygskärmar, det är 100% det bästa jag vet, så för mig känns det som semester. Just nu håller vi på att prova en ny modell.

Vad tror du om utvecklingen i framtiden, kommer sjunket att minska?
Allt kommer att bli bättre. Vi har idag nått en nivå som för bara några år sedan var en dröm, sjunk på 1,5 m/s och glidtal runt 5, detta med klass A- skärmar. Prototyper och tävlingsskärmar har nått glidtal på över 7. I framtiden kommer vi nå ännu bättre resultat, steg för steg. I dag tillverkas skärmar med bra prestanda och hög säkerhet som dessutom är så lätthanterliga att de går att använda för skolbruk, vilket var omöjligt för bara något år sedan.

Kommer lattor att användas mer i framtiden?
Enligt vår uppfattning är lattor farliga och onödiga. Numera är framkanten så bra konstruerad att den nästan är perfekt, vilket gör att lattor ej är nödvändiga. Alla delar på en skärm bör vara mjuka, för att så fort och lätt som möjligt komma ur en kollaps.

Kommer skärmarna att bli mindre eller större?
Bra fråga, idag är de flesta skärmarna runt 24-30 kvadratmeter, så kommer det nog att förbli. En mindre yta ger en snabbare skärm, vilket inte alltid är så bra i termik. I vissa fall kan vi lättare ligga uppe än hängflygarna, just beroende på att skärmarna är långsamma. Jag tror att skärmarnas yta kommer ligga mellan 22-28 kvadratmeter en lång tid framöver.

Kommer skärmarna att få smalare korda och längre spann?
Ja, varje steg i utvecklingen pekar mer och mer åt den formen. Man måste dock gå steg för steg.

Kommer linorna att bli längre?
Ja, linorna bör bli längre ju mer vingen smalnar och blir bredare. Vi har idag mellan 6-7 meter på högprestanda skärmarna, nästa steg i utvecklingen ger längder på 8-9 meter, men det är för långt, vi måste finna en lösning där linorna ej är längre än idag pga pendelrörelser och svårhanterlighet att dra upp skärmen vid start. Det finns många vägar att gå, men det gäller att vara försiktig, många faktorer är inblandade.

Hur viktig är designen av framkanten?
Bra fråga, på en skärm är alla delar viktiga och framkanten är väldigt viktig. Vi har flyttat ner öppningarna på undersidan, vilket gett skärmen en rund och fin nos som ger mycket fina luftströmningar samt fördelar vid en kollaps eftersom luften kommer in lättare underifrån. Man kan inte säga att framkanten är viktigast för det är så många detaljer som måste vara rätt för att en skärm ska fungera.

Är det möjligt att göra säkrare skärmar i framtiden?
Ja, de säkraste skärmarna idag, klass A skärmarna, slår ut av sig själva inom 3-4 sekunder. Det är ett hårt jobb att öka den säkerheten, nästa år kanske vi lyckas pressa ner det en sekund och året efter det ytterligare en. Egentligen är det allt man behöver, en skärm som återställer sig själv i kritiska flygsituationer utan hjälp av piloten. Att göra skärmar som är lättare att starta och landa bidrar också till ökad säkerhet. Högre prestanda gör att vi kan nå fler landningsplatser, det är också en form av säkerhet. Utvecklingen har gått så fort att de prestanda som endast tävlingsskärmarna hade för två år sedan har klass A skärmarna idag och utvecklingen står inte still. Vår avsikt är att alla skärmar i framtiden skall ingå i klass A.

Tycker du att medelpiloten är tillräckligt bra?
Nej, och det är just det som gör skärmflygning till den farligaste flygsporten av alla. Många av piloterna är inte tillräckligt duktiga. Det låter kanske galet, men jag tycker att många av dem inte skulle hålla på med flygning.

Hur är kurserna upplagda i Österrike?
Jag är inte direkt inblandad i kurser, men vet lite om dem. Kurserna i Österrike är mellan 10 dagar och två veckor. De flesta skolorna låter de elever som inte blir klara inom denna tid gå vidare gratis. Det är ett bra sätt.

Tror du de flesta lär sig flyga genom en kurs eller av sig själva?
I början lärde sig alla själva, numera bara några få. Jag tror att de flesta går en kurs idag.

Hur många piloter finns det i Österrike?
Jag vet faktiskt inte, 5000 kanske? Någonstans däromkring som har licens i alla fall, hur många som är aktiva av dessa har jag ingen aning om.

Ökar antalet piloter fortfarande?
Nej, i österrike, Schweiz, Tyskland och Frankrike minskar det jämfört med förra året, i Tyskland minskar det mycket. I England, Japan och USA ökar antalet däremot. I Europa är boomen över.

Är det bra för sporten att antalet piloter minskar?
Med färre piloter i luften minskar olyckorna, bra för sporten men mindre bra för affärerna. Jag tycker dock att det är bra att det planar ut och stabiliserar sig. Hela marknaden blir mer solid, företagen får tid på sig att jobba fram nya modeller i lugn och ro.

Vilka marknader kommer bli störst i framtiden?
Japan, för de är så många. Frankrike är störst idag och kommer förbli stort, likaså blir USA stort i framtiden.

Öst?
Kina kanske, jag vet inte. I fd östtyskland har intresset varit stort, det kanske blir en stor marknad så småningom.

Är Sverige intressant?
Alla marknader är intressanta, även de små. Sverige kommer aldrig att bli en jättemarknad pga de geografiska förutsättningarna. Jag tycker det är fantastiskt att det finns så många människor som njuter av de få sekunder många av era flyg varar. Jag gillar det, för det är också flygning.

Vi kan kanske göra 10-20 flyg/dag i Stockholms- och i andra låglandsområden i Sverige, medans ni i Alperna kanske bara hinner med max tre. Jag har sett på video att era starter och landningar, även bland avancerade piloter, ser rätt spektakulära ut ibland, håller du med?
Ja, vi har mer flygerfarenhet och mindre start- och landningserfarenhet, de flesta olyckorna sker vid start och landning.

Vilka faror ser du som de största för en svensk som åker till Alperna med liten flygerfarenhet av höghöjdsflygning?
Att han hamnar i kraftig termik med turbolens och inte har tillräckliga kunskaper för att klara av situationen. Den här sommaren hade vi stig på upp till 10 m/s. Och om en sommarstorm är på väg in gäller det att komma ner snabbt. Den här sommaren var problemet inte att komma upp utan att komma ner. Det gäller att man vet hur man kollapsar sin skärm för att tappa höjd. Och att man ska styra emot när skärmen kollapsar ena vingspetsen vid kraftig turbolens. En pilot som inte kan detta kan råka in i mycket farliga situationer.

En sista fråga: vad gillar du mest med Sverige?
Jag vet inte, har aldrig varit här förut, men jag ska ta reda på det idag...

Intervju: Anders Lattermann
Redigering: Anita Marttila