Framtiden är ett oskrivet blad

Bruce Sterling är en av världens mest kända cyberpunk-författare. Han har bland annat skrivit en bok tillsammans med William Gibson. Attacks Anders Lattermann träffade Bruce Sterling i den verkliga cyberrymden - på Nätet.

Bruce Sterling föddes för 40 år sedan i Brownsville, Texas, USA. Han har ägnat sitt liv åt att skriva cyberpunk- och science fiction-böcker, bland annat den hyllade boken Islands in the Net. Tillsammans med William Gibson har han skrivit boken The Difference Engine. Han har även skrivit en faktabok med namnet The Hacker Crackdown som handlar om de stora rättegångarna mot hackers i USA. Den skrev vi om i Attack nummer 9/94.

Vilken utbildning har du?
Jag har en fil kand i journalistik från University of Texas i Austin.

Hur länge har du skrivit böcker?
I 20 år.

Hur många böcker har du skrivit?
Nio och en halv. Du kan säga tio. Nej, en redigerade jag. Säg åtta och en halv.

Varför började du skriva science fiction och cyberpunk-romaner?
Jag hade inget roligare för mig.

Vad gjorde du innan du började skriva?
Jag var ett litet barn.

Var bor du?
:I Austin, Texas, strax norr om universitetet.

Är det ett bra ställe att bo på för en författare?
Jadå, det är billigt och det finns bra bibliotek. Stan är tillräckligt stor för att innehålla det mesta men ändå tillräckligt liten för att man ska få tid att vara ensam och tänka.

Hur arbetar du? Varifrån får du dina idéer?
Nuförtiden får jag en hel del bra uppslag från Internet. Jag får faktiskt mina idéer på samma sätt som alla andra, men skillnaden ligger i vad jag gör med idéerna och mitt sätt att tänka ut saker i science fiction-miljö. På senare tid har jag försökt ändra mitt sätt att arbeta. Jag vill lära mig att skriva mer på bärbara datorer, ute i den verkliga världen och tillbringa mindre tid på mitt kontor. Stora delar av min nya bok är skrivna på en bärbar dator på hotellrum, i flygplan, på bibliotek och kaféer.

Du skrev boken The Difference Enginetillsammans med William Gibson. Hur var det att arbeta tillsammans med honom?
Vi kommer kanske att skriva ännu en bok tillsammans snart. Idag är vi bägge så tekniskt kunniga att vi kan samarbeta via Internet. Det skulle vara spännande. Att samarbeta med någon annan är en intressant process i sig, men särskilt när samarbetet är datorbaserat. Vi lärde oss båda två en hel del, både hur man organiserar arbetet och om ordbehandling när vi skrev The Difference Engine. Det innebär en hel del hårt arbete att skriva tillsammans men nu, efter fem år så orkar vi kanske ge oss på det igen.

William Gibson har deklarerat att han är ganska ointresserad av datorer. Gäller det dig också?
Nej, mitt intresse för datorer gränsar till det fanatiska, en ståndpunkt Gibson inte alls delar.

Vad har du för sorts dator eller datorer? Vilka program använder du?
Jag har en Mac IIsi med 17 megabyte arbetsminne, en Powerbook 180 med 10 megabyte arbetsminne och en Mac LC med 8 megabyte arbetsminne. Min hårddisk är på en gigabyte. Jag använder ordbehandlingsprogrammet Write Now, modemprogrammet Zterm och World Wide Web. Jag kommunicerar med andra via The Well, min adress är bruce@well.sf.ca.us. (The Well är ett känt Internetmöte med bas i Kalifornien, ö.a.)

Är du intresserad av ny teknik?
Jag tror snarare att ordet är "besatt".

Hur tror du att cyberpunken kommer att utvecklas?
Nuförtiden är jag inte så intresserad av att försöka övertyga andra om det rätta sättet att skriva science fiction. Jag är mer intresserad av att göra saker som jag vet att bara jag kan. Cyberpunken som en rörelse inom science fiction-litteraturen har ingen ideologisk utgångspunkt längre. Å andra sidan är jag och de andra cyberpunk-författarna relativt välkända idag. Vi behöver inte tigga och be att någon ska lyssna på oss eller kämpa för att vi ska få pröva våra idéer. Vi får massor av möjligheter till det, många fler än vi kan utnyttja. Vi har kommit så långt i våra karriärer att det är viktigare för oss att skriva bra böcker och noveller än att deklarera något slags ståndpunkt.

Jag tror att Neal Stevenson (har bland annat skrivit SF-romanen Snowcrash, ö.a.) är ett bra exempel på att det inte alls är svårt att förstå vad cyberpunken ville stå för inom litteraturen och att närma sig cyberpunkens idéer och vinklingar på nya och fruktbara sätt. Många nya science fiction-författare skulle säkert kunna göra samma sak och borde förmodligen göra det också. Däremot borde de inte försöka kalla sig "cyberpunk-författare". Det vinner de ingenting alls på idag.

Jag vet att termen cyberpunk används flitigt utanför science fiction-världen men det tänker jag inte särskilt mycket på. Popkulturens inne- och utebegrepp växlar så fort. Det viktiga är att tänka och arbeta långsiktigt.

Är cyberpunken död?
Både ja och nej.

Vad tycker du om så kallade "smarta droger"?
Den dagen jag ser någon ta smarta droger och sedan lära sig tala och skriva japanska på sex veckor blir jag övertygad om att de fungerar.

Vilken av dina egna böcker tycker du bäst om?
Crystal Express, eftersom det är min första novellsamling och den ger en bra bild av mina intressen och de olika tekniker jag använder mig av när jag skriver.

Vem är din favoritförfattare?
Brian Aldiss. Han har en synnerligen livaktig och briljant fantasi och besitter en verkligt litterär förmåga. Brian Aldiss har lagt sig vinn om att verkligen förstå science fiction. Han är en kreativ författare som kan sitt hantverk och dessutom inte är rädd för att stå för sina åsikter. Jag har en djup respekt för honom, hans författarskap står i en klass för sig. Han har alltid hållit sin fantasi levande och aldrig sänkt sig till att producera hafsverk. För vår genre har han varit en stor inspirationskälla.

Vilken sorts musik lyssnar du på?
I många år var jag helt besatt av japansk pop. Jag försöker hålla mig à jour med den alternativa musiken. På senare tid har jag lyssnat på band som Breeders, Verucca Salt, Ultra Vivid Scene, U2 och REM. Men min musiksmak har varit ganska förvirrad på senare tid och jag lyssnar på all möjlig udda musik: gamla mexikanska mariachiband, rai, sådant som påminner om Brian Eno, lite techno och en del rysk, tjeckisk och polsk pop på CD som jag köpt under mina senaste resor. Numera händer det att människor från världens alla underliga hörn skickar musik till mig, om de tror att den kan intressera mig. Jag tackar heller aldrig nej till en gratiskassett eller CD.

I dina böcker ingår ofta futuristisk teknik som känns som om den skulle kunna bli verklighet i framtiden. I Islands in the Net beskriver du till exempel något du kallar för "The Net" (Nätet). Det är ganska likt Internet, som många tror att det kommer se ut i framtiden. Ändå skrev du den här boken 1988, långt innan de flesta ens hört talas om Internet. Hur kan du föreställa dig den sorts teknik du skriver om?
Jag ser det som min uppgift att lyssna på föregångsmän inom ny teknik, de som har idéer om vad som kan komma.

Ingen kan förutspå framtiden, men det är möjligt att skriva seriöst om de verkliga framtidsidéer som finns.

Nu år 1995, vad känner du inför Internet idag och vad tror du kommer att hända med det i framtiden?
Internet är fullkomligt fascinerande och jag tror att den absolut största utmaningen som seriösa science fiction-författare står inför idag är att försöka förstå Internet. Jag skriver inte bara på Internet utan jag har också skrivit om nätverk och virtuell verklighet i alla mina böcker på senare år. Jag håller till och med på med en science fiction-CD-ROM som handlar om det här ämnet tillsammans med Syd Mead, som designade de futuristiska miljöerna i Blade Runner.

The Hacker Crackdown är den enda faktabok du skrivit. Varför skrev du den?
Jag skrev den av politiska skäl.

Vad arbetar du med just nu?
En science fiction-roman som heter Holy Fire och mestadels utspelar sig i Europa på 2090-talet.

Vad handlar den om?
Smink, fotografering, virtuella världar, intriger och anatomi.

När kommer den ut?
Bantam Books ger ut den inbunden någon gång under 1996. Förutsatt att jag skriver färdigt den.

Vad har du för kontakt med dina läsare?
I dessa dagar får jag en massa e-post från mina fans.

Slutligen, hur tror du framtiden kommer att se ut? Vart är vi på väg?
Framtiden är ett oskrivet blad.

Anders Lattermann

Översättning från engelskan: Lotta Kempe