Historien om hur man kan bli av med en dator...

Våren 1995 var det tänkt att vi i marsnumret skulle ha den "datriga" (de använder datorer när de skapar sin musik) hårdrocksgruppen Misery Loves Co på omslaget och i en artikel inne i tidningen. De skulle se så aggressiva ut som bara hårdrockare kan, och med en stor slägga i handen stå och slå sönder datorer.

Självklart skulle de inte slå sönder några datorer på riktigt utan jag skulle låna ihop lite burkar från dataavdelning och lite löst datorskrot de hade liggandes som vi skulle lägga runt omkring datorerna. Med en bra fotograf och lite Photoshoppad rörelseoskärpa på den svingande släggan skulle saken vara biff tänkte vi på bildstoryboard mötet. Fotografen var inte med på det mötet men han fick instruktionerna om hur vi tänkt oss det hela via telefon av någon på layoutavdelningen.

Någon vecka senare var det dags att ta bilden. Fotografen fick alla burkarna och datorskrotet via bud på eftermiddagen. Jag åkte hem och när jag klev in hemma så blinkade min telefonssvarare febrilt.

Meddelandet löd nåt i stil med: "Tjena, det är Lasse, fotografen. Du, vilken dator kunde vi slå sönder? Du kan väl höra av dig det är bråttom - jag står här med bandet och ska plåta."

"Helvete", tänkte jag och kastade mig på telefonen. Medan signalerna gick fram spelade svararen upp nästa meddelande: "Ja tjena, det är Lasse här igen. Du vi tog den som som skräpigast ut. Haha, fan det blev bara skrot kvar..."

Nåja, det blev en kalasbild, om än dyrare än vad som var tänkt, och en bra historia att berätta för barnbarnen. Omslagsbilderna och de inne i tidningen kan du se här nedan:

Så här långt ser det ju rätt fint ut...

Aj då, men det där var ju inte så bra...

Och det där var ju rent ut sagt obra...