|
|
Härmed avslutas lägesrapporteringen. Nedan följer ett
försök till uppföljning av de öppna trådar som finns kvar
från lägesrapporterna.
1994-08-08 till 1994-08-21: Jag tillbringar mest tid i sängen
tittandes på video (tur man har en farsa med mycket inspelade
filmer) med foten i högläge för att få ner svullnaden.
Blåmärket började nere vid foten men har nu vandrat ända upp
till knät. När det gick över smalbenet gjorde det jävligt
ont, men just nu när jag skriver detta är det ganska lugnt.
Jag kan inte böja foten uppåt men annars är rörligheten
ganska bra. Musklerna på vänster ben börjar redan tyna bort.
Det syns att vänsterbenet är smalare än höger ben. Framför
allt är det smalbenet som minskar i storlek, är det därför
det heter smalben måntro?
Jag har ägnat en del tid åt att läsa ur Imagine manualen
(har ju all tid i världen just nu...). Telefonen har oxo
använts flitigt till att prata med polare samt reda ut
försäkringsfrågor kring kraschen och hitta ett sätt att få
hem mina grejer.
Magnus kom på besök härom kvällen och mina föräldrar har
kommit så gott som dagligen med mat. Det är det som kallas för
bra markservice!
Trots all sysselsättning med video och böcker, så börjar
jag ruttna i sängen och jag har bara legat i en vecka...
I söndags (14/8) fick jag igång min Atari portfolio
minidator igen som drabbats av batteritorsk medan jag varit borta
och på så vis tömt hela minnet och därmed tappat alla program
den hade. När den väl var igång igen med nyinstallerad
programvara så kopplade jag upp den mot modemet och loggade in
på Anet BBS.
Måndag kväll 15/8 kom farsan med sin Amiga 600 som jag fick
låna tills min A3000 kommer hem. Riggade upp A600an på TV:n i
sängen och hämtade hem min email via modem. Underbart att ha
email igen och annan sysselsättning än video. Ända problemet
med A600:an är att den inte har något SCSI-gränssnitt, så jag
kan inte koppla upp min SyQuest på den. Det ligger en hel del
filer, bland annat lägesrapporter på den som jag skulle vilja
få ut.
Det är fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det
blir klart inom två veckor enligt de senaste rapporterna på
Internet...
Upptäckte att jag med mina lägesrapporter skapat lite
turbulens i Apoint mötet på Anet. Ska kanske tillägga att jag
frågade i mötet innan jag började posta ut dem ifall folk var
intresserade. Fick en fyra-fem ja och inget nej som svar. Här
följer de bästa kommentarerna:
Peter L skrev 08 Aug 94 till mig angående mina
lägesrapporter som jag regelbundet postat i APoint: "Tack
Anders Lattermann. Du gav mig just en anledning till att gå ur
APOINT!!"
Detta skapade en mindre hetsjakt mot Peter L från de andra
användarna och det hela slutade med att han slutade köra helt
på Anet. Peter hade bland annat skrivit något stil med
"Jag förstår inte vad dessa lägesrapporter har här att
göra det är som om jag skulle skicka ut en massa recept på
pannkakor."
Detta startade en lång debatt om just pannkaksrecept. Tyvärr
fick inte Peter se dem, det kanske skrevs några han inte kände
till, men han hade redan slutat när denna debatt rullade igång.
Min favoritkommentar i den heta debatten medan Peter
fortfarande var kvar är i alla fall från Andras Meszaros:
"Anders reseskildringar är en av orsakerna att jag är med
i Apoint." Jag bockar och bugar. Kul att någon uppskattar
all denna text som kommit från min dator.
Hittade vidare ett meddelande från sysop Thomas: "Latte
loggade in på BBSen idag, med sin Portofolio (40tkns skärm) och
han lyckades till och med skriva ett brev till mig. Är det
någon som vet som det finns pointprg. till en dylik ;-)"
Tisdagen den 16/8 hade jag två veckors jubileum från
kraschen. Kryckutflykt till IDG för anställningsintervju som
chefredaktör för tidningen Attack. Totalt färdig och lika
blöt som om jag duschat med kläderna på, kom jag hem till
Kallhäll igen.
Den där fåniga uppförsbacken hem växte till ett berg när
man skulle upp med kryckor. Musklerna var i samma skick som efter
när jag surfade för första gången. Ordet träningsverk passar
ganska bra i sammanhanget. Hur ofta använder du armarna för att
gå på? Misstänkte väl det...
Det är fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det
blir klart inom två veckor enligt de senaste rapporterna på
Internet...
Pratade med Dominique på kvällen. Anna har kommit tbax till
Bourg. Hon åker bil och kan ta en del av min utrustning med sig
hem till Sverige när hon åker hem om två veckor. Enda
problemet är att grejerna åker oförsäkrat. Blir till att
ringa fraktbolag och kolla priser.
Torsdag 18/8 ringde de från IDG och berättade att jag fått
jobbet som chefredaktör på Attack så det ser ut som jag blir
kontorsslav efter all frihet och friskluft i alperna.
Ringde upp Teddy och berättade att jag inte kommer tillbaka
till World Import. Han tyckte det var lite synd och önskade mig
lycka till med det nya jobbet och lade till att om jag inte trivs
med mitt nya jobb så skulle jag ringa honom. Det kändes som ett
bra betyg!
Det verkar som jag har hittat ett sätt att få hem min dator
och allt annat med ASG. Kostar ju en del, men är försäkrat har
de lovat både mig och min mor vid två olika tillfällen. Det
borde man ju kunna lita på.
Pannkaksdebatten i Apoint mötet rullar vidare och det är
fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det blir klart
inom två veckor enligt de senaste rapporterna på Internet...
Lördag 20/8 var sysop Thomas förbi med en lånad A3000 som
jag hakade upp min SyQuest på och kopierade ut de viktigaste
filer från den, bland annat lägesrapporten fram till min
krasch. Därmed kunde jag saxa ihop den sista delen och posta
till hugande läsare som alla ivrigt väntade på att få läsa
om just själva kraschen. Passade på att "plåga"
Thomas med mina 500 diabilder från Bourg när han ändå var
förbi.
Måndagen den 22/8 började jag jobba igen (fast jag kunde
varit sjukskriven till mitten av november utan problem. Somliga
är dumma nog att jobba när man kunde varit gratis ledig). Fast
jag gör ju inte så mycket nytta än på jobbet. Försöker mest
lära mig hur allt funkar. Och det är ju en del att klura ut kan
jag berätta...
När jag var chefredaktör för Kollaps (Svenska
Skärmflygförbundets medlemstidning) gjorde jag allt själv,
skrev text, layoutade, sålde annonser, skickade sidorna till
tryck osv. På IDG är det hur mycket folk som helst som är
inblandade och jag fattar inte riktigt vad alla är bra för
faktiskt...
P-O försöker lära mig så mycket som möjligt men han
springer iväg mycket och fixar saker som det är panik med
(ligger efter i produktionen). Jag hinner inte hoppa efter honom
när han försvinner som ett skållat troll...
Jag åker kommunalt in till jobbet. Det är 3 x 500 meter som
måste gås på kryckor, ner till tåget, från tåget till tuben
och från tuben till jobbet. 500 meter är ju ingen sträcka att
gå. Nä, just det att gå! Men hoppa den sträckan på kryckor
så får du se. 500 meter är en evighet.
Har endast shorts och T-shirt på mig men är ändå
genomblöt av svett när jag kommer fram till jobbet. Har
förresten fått ett smeknamn av mina jobbarkompisar
"Foten". Hoppas inte ledningen ger mig just det, foten
alltså...
Det är fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det
blir klart inom två veckor enligt de senaste rapporterna på
Internet och pannkaksdebatten i Apoint mötet rullar vidare...
Måndagen den 5/9 fick jag äntligen klart med
försäkringskassan att jag kunde byta min sjukersättning mot
arbetsresor. Det var inte lätt att få dem att förstå att jag
inte är tjänsteledig från World Import trots att det står så
i deras papper utan att jag har sagt upp mig, att jag har brutit
foten och är sjukskriven till 11 november men är nyanställd
och jobbar sedan någon vecka tillbaka. Det är väl inte så
rörigt? De tyckte visst det i alla fall:-)
När de väl fattat hur det hela hängde ihop var det hur
enkelt som helst att få det hela beviljat, så nu åker jag taxi
till och från jobbet - och det är ju inte så dumt!
Har jobbat 12-16 timmar per dag för att få ihop mitt första
nummer av Attack. Ingenting var planerat och inga artiklar var
beställda från frilansarna så mycket jobb blev det, inklusive
helgjobb. Mitt i allt, ställde vi ut på Maxidata Explosion
mässan i Sollentuna med en Attack monter. Är det jobbigt eller
är det jobbigt att stå på ett ben i tre dagar tror du?
Nåväl, vi blev bjudna på Café Opera på söndagskvällen
efter mässan som tack för god arbetsinsats. Jag tyckte jag
borde få en kväll extra där eftersom jag per ben stått
dubbelt så mycket som de andra....
10/9 ringde Anna från Bourg och berättade att min skärm var
kvar där eftersom de inte "hittat" den när ASGs
franska agent kom veckan innan och hämtade mina grejer, men hon
ska ta med den när hon åker bil hem till Sverige i oktober.
Varför de inte hittade den? Jo Dompan hade lånat den till en
kurs där han var en skärm kort. Dessa fransmän...
Pannkaksdebatten i Apoint mötet rullar vidare och det är
fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det blir klart
inom två veckor enligt de senaste rapporterna på Internet...
14/9 Efter två veckor "on the road" kom mina grejer
med ASG. Tullen hade varit inne och grävt i grejerna. Bland
annat öppnat och tagit ut min räddningsskärm. Gjorde ju inte
så mycket eftersom den ändå måste packas om innan jag flyger
igen.
Vad som var värre var att min monitor har fått en plastlist
avslagen och min dator är ganska rejält krockskadad. Det är en
stor buckla i den precis där nätagget sitter, vilket är tur
det för det är där datorn är som starkast. Bucklan går ända
in i nätagget och hela chassit är snett i bakkanten.
Datorn var inlindad i en tjock fodrad skidoverall så de
måste släppt hela skiten från sjunde våningen eller nåt i
den stilen för att få till den skadan. Datorn funkar trots
allt! Only Amiga makes it possible - för att citera en gammal
reklamslogan (troligtvis den enda som Commodore gjort,
förresten...).
Blixtlåset på ryggan som datorn låg i gick troligtvis
sönder samtidigt som datorn fick smällen vilket har resulterat
i att det "runnit" ut lite grejer, typ: Min mus,
sladden mellan monitorn och datorn, den specialbyggda
elektroniklådan som anpassar moniton till datorn (finns ett ex i
hela världen, så de växer ju inte på träd direkt...). På
mussladden satt min dongel (hårdvarunyckel) till programmet
Scala vilket inte funkar utan den. Vidare saknas min hjälm med
headsetet på samt min variometer. Totalt grejer för 9.900
kronor. Tack ASG :-(
Enligt ASG är grejer man fraktar med dem inte försäkrade
och de har aldrig lovat vare sig mig eller min mor att de skulle
vara det. Tyvärr krävde vi inte skriftligt på det när de sade
det till oss.
Efter flera bråk med ASG, ända upp på hög chefsnivå,
lyckades jag få ett "fett" erbjudande på hela 2.500
kronor i ersättning vilket är ganska långt ifrån de 10.000
kronor som grejerna de tappat bort är värda. De vill inte
ersätta grejerna alls men kan gå med på denna ersättning för
skadan på datorn "för att visa sin goda vilja"...
I faxet står det enbart om att de hoppas att ersättningen
täcker kontroll och eventuell reparation av den skadade datorn.
Prylarna som försvann skiter de fullständigt i verkar det som.
Det är fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det
blir klart inom två veckor enligt de senaste rapporterna på
Internet och pannkaksdebatten i Apoint mötet rullar vidare. Urpo
Finnila slog vad med mig om att ifall ordet "pannkaka"
fanns i min ledare i mitt första Attack nummer skulle han bjuda
mig på pannkakor. Ett frestande förslag tyckte jag.
P-O ringde från sitt nya jobb som chefredaktör på PC Hemma
som ges ut av samma förlag som ger ut Amiga tidningen
Datormagazin. Han berättade att jag vunnit Datormagazins
galeriettävling med min raytracade bild ALP_0007. Som pris
skulle jag få en musmatta med den bilden tryckt på! De
publicerar den dessutom i tidningen och P-O lovar att de ska
skriva snälla saker om att jag jobbar för ett konkurrerande
förlag. Det tror jag när jag ser det...
Jag var på kontrollbesiktning hos läkaren åtta veckor efter
kraschen. Han tyckte det såg ganska bra ut och sade uppmuntrande
att jag hade bra rörlighet i fotleden, att sådana här skador
brukar ta långt tid - upp till ett år, samt att jag "nog
hade chans att bli nästan helt frisk". Tack den kommentaren
kändes...
Läkaren tyckte jag kunde börja använda foten i steget men
med max 10 kg tryck mot marken. Detta ska vara bra för att
bibehålla rörligheten. Jag fick dock inte lasta mer än just 10
kg. "Ta en badrumsvåg och tryck på den med foten tills du
vet hur mycket 10 kg motsvarar", sade han.
Dagen efter läkarbesöket var det personalfest i Bålsta. Vi
hade Cowboys som tema, kastade lasso, sköt hagelgevär på
ölburkar m.m. Framåt kvällen ramlade A. Lattermann av
kryckorna och klev med 84 kg på foten vilket enligt de
fysikaliska lagarna är mer än 10 kg.
Hjärnan förstod ganska snabbt att det inte var så lyckat
med 74 kilos överlast så vänster benet fällde ihop sig vilket
resulterade i att jag helt plötsligt gjorde en frivolt med
skruv. De som såg den gav den genomgående höga stilpoäng.
Foten gjorde ganska ont och det blev bara värre och värre så
jag tog en taxi hem...
Jag var tvungen att vara hemma både lördag, söndag, måndag
och tisdag efter den personalfesten. Det gick nämligen inte att
ställa sig upp, varje gång jag försökte kändes det som
någon sparkade mig strax under fotleden så jag kröp omkring
när skulle någonstans i lägenheten....
Jag fick låna ett recensionsex av Lightwave av Karlberg &
Karlberg för att skriva en artikel till Attack. Vilket program
det är! Imagine kan gå och lägga sig i jämförelse.
Animeringsdelen i Lightwave är helt suveränt enkel att
använda. Fast det går tyvärr inte alltför fort att rendera
animeringar. Många bilder är det...
Det är fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det
blir klart inom två veckor enligt de senaste rapporterna på
Internet och pannkaksdebatten i Apoint mötet rullar vidare. Folk
börjar tycka den är off-topic och att det skulle startas ett
Svammel möte på Anet där pannkaksdebatten kan hålla till.
Sysop Thomas fixade således ett möte som heter Apoint_Svammel
och pannkaksdebatten flyttade dit.
Eftersom jag jobbar börjar det nu komma in pengar (logiskt
nog, det är ju Sverige ;-) och inte som i Frankrike tvärtom,
jag köpte mig sålunda ett Opalkort Vision kort till min Amiga
den 20e oktober. Fint!
Den 20/10 kom mitt första nummer av Attack ut i kioskerna!
Ordet pannkaka är med i ledaren. Ser fram emot gratis pannkakor
;-)
24/10 var det lilla julafton, jag fick flygskärmen av Anna
som bilat hem. Passade på att käka lunch med henne. Hon
berättade att när hon kom tbax till Bourg, en vecka efter att
jag åkt, anlände hon på natten och trodde således att det var
jag som låg och sov i ena sängen. Hon blev mycket förvånad
på morgonen när den hon trodde varit jag visade sig vara en
okänd fransman som tillfälligt jobbade på skolan. Strax efter
det kom även Petra till Bourg och lärde sig att flyga skärm.
När jag kom upp till jobbet igen med min flygskärm på
axeln, kände jag något hårt i ryggan, det borde inte ligga
något hårt i den eftersom skärmen är mjuk, så jag öppnade
ryggan och hittade min hjälm, variometer, mus, dongel och hires
converter. Lyckan var total!
Dompan hade helt enkelt lånat min hjälm när han lånade
flygskärmen till den där kursen. Jag hade tom tidigare ringt
och frågat Dompan om min mus och det andra eventuellt var kvar
där nere men han hade inte sett till något. Dessa fransmän...
Jag skickade ganska omgående ett fax till ASG och sade att
2500 kronor var ok som ersättning för den skadade datorn. De
hade ju bara nämnt datorskadan i sitt erbjudande så jag hade
inte ett uns dåligt samvete när jag sade ja.
Det är fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det
blir klart inom två veckor enligt de senaste rapporterna på
Internet...
27/10, en dag att notera i Guiness rekordbok. Jag har
nämligen numera världens mest fotograferade fot. De tog säkert
40 röntgenbilder av den i fyra olika omgångar där de jobbade
av kön med andra patienter mellan varven. "Är det svårt
att få till bra bilder?", frågade jag dem "Vet du om
att din fot inte riktigt ser ut som andras fötter inuti.",
svarade de...
Efter röntgen var det läkarbesök. Han spanade in bilderna,
berättade att min häl varit i sex delar och visade var
brottytorna varit. De syntes som ljusare sprickor på
röntgenbilderna. Tyvärr kunde jag inte få någon av de 40
bilder de tagit :-( Hade ju varit kul att sätta den i
fotoalbumet, jag har ju en röntgenbild på huvudet från
kraschen i vintras. Jag skadar visst bara perifiera delar såsom
fötter och huvud när jag kraschar. Inget viktigt med andra ord
;-)
Nåväl läkaren tycke det såg bra ut och att jag kunde
börja gå med full belastning på foten igen. Grovt haltande
gick jag därifrån med ett smile på läpparna och kryckorna
över axeln...
Pannkaksdebatten nu i Apoint_Svammel rullar vidare och det är
fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det blir klart
inom två veckor enligt de senaste rapporterna på Internet. Har
vi hört det förr?
2 november, bara sex dagar efter sista läkarbesöket
upphörde min taxitjänst och jag blev utkastad i kylan
tillsammans med de andra kommunalåkarna. Så var den lyxen slut.
Visst går jag för egen maskin men det är ju inte sköngång
direkt, halta Latte kallar de mig nu. John Cleese skulle
anställa mig direkt till Monthy Python avsnittet med "Funny
Walk"...
Pannkaksdebatten i APoint_Svammel rullar vidare. Det har
blivit tävlan om att posta flest meddelande där. På en dag
kommer det över 150 stycken inlägg. Jesus! Jag stängde av
Apoint_Svammel och många andra med mig - det blev lite för
mycket av det goda lixom.
Jag är klart starkare i högra benet än det skadade
vänstra, vilket gör att jag drar åt vänster när jag går.
Måste tänka på det hela tiden och ta i hårdare med vänster i
varje avstamp annars går jag bara i cirklar ;-)
Den 24 november var det lilla julafton II, då kom nämligen
min Pentium 90 MHz PC. Provkörde Imagine i PC-version på den,
och det gick ju lite snabbare än på min Amiga vilket inte är
så konstigt eftersom PCn har en tio gånger snabbare processor.
Jag renderade ut 2000 bilder till en animering på under ett
dygn! En PC multitaskar dessvärre inte, så medan den renderar
går det inte att göra något annat på den men som tur var har
jag ju en Amiga oxo!
Det är fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det
blir klart inom två veckor enligt de senaste rapporterna på
Internet...
Petra kom hem över jul och kom över till mig en kväll. Vi
tittade på alla diabilderna och drack vin. Trevlig kväll
faktiskt! Hon åkte tillbaka till Annecy den 27 januari för att
var nere ett tag till. Hur länge vet hon inte, bara att det blir
länge...
1a februari var jag, Cattis, Kristina och Majsan på Brittania
och käkade. Vi kom på att det var exakt ett år och en dag
sedan vi var där sist. Då för ett år sedan firade vi att jag
skulle åka till Frankrike dagen efter dvs den 2a februari. Skumt
att vi prickade så exakt, det var faktiskt inte planerat i
förväg.
Det är fortfarande inte klart vem som köpa Commodore men det
blir klart inom två veckor enligt de senaste rapporterna på
Internet...
Den 11 februari hade vi en träff, 10 stycken av vi som kör
som pointer på Anet. Vi hade ett späckat program, först
Laserdome dvs man springer omkring i mörka lokaler med rök i.
Inredningen är uppbyggd som en rymdbas och man skjuter med
lasergevär på varandra. Latte var bland de absolut sämsta,
fick minuspoäng och hade fler träffar på de i det egna laget
än på motståndarna...
Efter det var vi på nya Hamilton rullen, Vendetta, och
därefter fick jag äntligen mina gratis pannkakor på Creperie
fyra knop. Tack Urpo! Avsyltade kvällen, hrm, avslutade kvällen
på Saigon Bar. Vi döpte denna tillställning i god Microsoft
stil till "Saigon 95".
Det är klart vem som köpa Commodore enligt den senaste
rapporten på Internet. Efter hur många sprucka deadlines som
helst. Där advokaterna skjutit upp det hela, mängder med online
konferenser, smutskastning mellan olika intressenter,
hemlighetsmakeri, stora löften, pressmedelanden med kufiska
texter typ vårt bud har blivit accepterat. Om det blivit
accepterat som det högsta och därmed det vinnande eller bara
accepterat som ett bland alla andra framgår aldrig, och allt
annat som hör till "Dallas" så nåddes alltså
världen via Internet efter en farsartad aktion av följande
besked:
From: udah091@bay.cc.kcl.ac.uk
Newsgroups: comp.sys.amiga.misc
Subject: ESCOM announces C= purchase
Date: 25 Apr 95 16:12:37 GMT
Translation from German of message received by dealers via Reuters:
Bochum/Heppenheim. ESCOM AG has obtained the rights of the Commodore group in the course of an auction in New York. The transaction includes all rights to intellectual property, technology, trade marks, and patents of Commodore and Amiga.
The technology of the Commodore group, which went into
liquidation due to mismanagement, is considered in expert circles
as the key technology for the future multimedia market. Through
this take-over, Escom can become the leading provider of
multimedia technology for private users.
The company intends to continue the well-known and successful
product lines under the trade marks of Commodore and Amiga. The
Commodore PCs are to be distributed world wide through
distributors and mass-markets. Escom plans to manufacture the
legendary Commodore C64 again for the target markets in Eastern
Europe. Production and distribution of the Amiga 4000, 1200, and
600 will be continued.
With special Amiga TV settop boxes the company pursues the
goal to also set a milestone for the future market of interactive
television henceforth. <Unquote>
Och därmed var det över, nästan på årsdagen efter
konkursen dessutom. Vem som skötte auktionen? Jo, Bank Nationale
de Paris. Jajamensan, frassar alltså, hur kunde vi gissat
det?....
Tidningen Attack slogs i april 1995 ihop med tidningen
CDXpress och tillsammans skapade vi en ny tidning med namnet
PCaktiv där jag fick chefredaktörsposten. Anledningen till
hopslagningen är att både Attack och CDXpress är
nischtidningar med relativt små upplagor. Den stora massan
datorägare i hemmen idag är Svensson som just köpt dator och
det är till dem som PCaktiv riktar sig. Attacks sista nummer kom
således ut april 95 och PCaktivs första nummer kom ut den 15e
juni och det blev en enorm försäljningssuccé och IDG största
tidning i upplaga!
Vi fick ju jobba lite för att sjösätta första numret av
PCaktiv, jag jobbade mer eller mindre dygnet runt från början
av april och min längsta arbetsdag var 32 timmar. Så när väl
PCaktiv väl var ute på banan (snarare i kioskerna :-) så var
det dags för en välbehövlig semester så jag åkte ner till
Frankrike. Annecy närmare bestämt under fyra underbara veckor
juni/juli 1995 och hälsade på Petra och Alain (hennes franske
pojkvän).
Mycket sol, bad, skoj och skärmflygning! Det kändes skönt
att vara tillbaka i sadeln, hrm, selet igen. Flög totalt ihop ca
15 timmar!
Jag låg i hårdträning på gym april-juni för att få upp
styrkan i foten igen och landningarna fungerade skapligt. Det
gjorde ont i fotleden vid nerslaget så jag fegflög mycket.
Ingen sträckflygning alltså eftersom det brukar kunna bli
mycket hårda utelandningar vid sådana äventyr och jag hade,
vis av egen erfarenhet ingen lust att gå på kryckor ett varv
till...
Var förbi Bourg St. Maurice en sväng tillsammans med Petra
och träffade, Manu, Faf, Bruno och Dompan. De mådde bra
allihopa. Dompan var trött på skolan (som vanligt) och
funderade på att släppa den. Viveka hade flyttat till Sverige
och tagit Leo med sig. Det som gjorde mig riktigt ledsen var att
få höra att Waldo låg på sjukhus. Han hade en hjärntumör
och det såg inte bra ut.
Hemma igen så brakade nätaggregatet i min A3000 och kostade
nästan 2.000 kronor att laga. Att den fått en smäll tidigare
precis där kan mycket väl ha spelat in. Vem vet. Sommaren var
het och datorn fick kanske bara helt vanligt värmeslag.
World Import gick i konkurs för andra och sista gången. Den
här gången gick företaget inte att rekonstruera (såsom det
gjorde augusti 1993 då jag var med). En kul parentes är att den
butik jag jobbade på, på Klarabergsgatan mitt emot Åhléns
finns kvar med namnskylt och allt. En indian köpte den butiken
strax innan konkursen och kör numera vidare med namnet World
Import men det är alltså mer eller mindre en piratbutik.
Håkan Bäckman köpte i oktober 1995 min A3000, ungefär
samtidigt som Escom ägda Amiga Technologies första
nytillverkade A1200 och A4000 började komma ut på marknanden.
Som delbetalning fick jag Håkans gamla A500. Det är en
riktig dator det. En extra extern diskettstation har jag till den
och en megabyte internminne. Är därmed tillbaka på punkt noll.
En A500 var nämligen den första dator jag ägde - mycket
nostalgi alltså men visst var spelen bättre förr!
Ungefär samtidigt som jag gått tillbaka till punkt noll så
lades Sveriges enda Amigatidning Datormagazin ned i december
1995. En datorepok är därmed över. Jag står omnämnd. Dels
som medarbetare för att jag skrev en recension av en
ordbehandlare åt dem innan jag började frilansa för Attack
(så här efteråt visade det sig ju vara ett bättre val att
satsa på Attack och inte Datormagazin). Jag står också
omnämnd för att jag vann galeriettävling i DMz nr 17/94 med
ALP_0007.
Fick äntligen Lightwave i releaseversion till PC i november
95 och kan väl konstatera att den är mycket trevlig på min
Pentium 100 (överklockade 90 MHz snarare :-), nu med 32 MB minne
och 4MB VRAM grafikkort. Windows 95 med Lightwave har ganska
dålig multitasking. Maskinen blir ganska slö medan den renderar
trots att den är 10 gånger snabbare i ren processorkraft än
min A3000. Mycket beror detta på att det inte går att ställa
prioriteringar på program under Windows 95. Nåja fortare att
rendera går det ju och jag kan ju leka med A500an medans
Pentiumburken renderar...
Petra kom upp till Sverige i december i jakten på ett
vikariat så hon kan jobba ihop A-kasse stöd igen. Jag pratade
med IDGs överbelastade ekonomiavdelning om de inte hade behov av
en duktig tjej? Och se, 24 timmar senare var Petra anställd!
Pratade med Thomas per telefon i början av februari. Han hade
just läst januarinumret av Parapente mag. Där stod det att
läsa att Waldo dött i i sviterna av sin hjärncancer den 5e
januari 1996. Trist. Flyg i frid Waldo!
22 mars 1996 var jag på kontrollbesiktning av foten. Läkaren
berättade att hälen på vänster sida är en centimeter kortare
än på höger men däremot en och en halv centimeter bredare.
Rörligheten i fotleden är klart sämre på vänster foten,
mycket på grund av att jag haft en spricka ändå upp i leden.
Läkaren var mycket trevlig och hjälpte mig med hur man går
till väga för att beställa en kopia av en röntgenbild på min
fot. Kostar en hundring men det är det ju värt!
Trots all träning på gym och cykling så är vaden på
vänster sida en centimeter mindre i omkrets och låret hela två
centimeter mindre. Det kommer ta tid innan jag är ikapp. Får se
när Trygg Hansas utlåtande om ersättning kommer.
Försäkringsärenden tar nämligen tid kan jag berätta. I
december 1995 kom ett brev från Trygg Hansa att de ville ha in
bilder på mitt ärr under ögat (det jag åtdrog mig när jag
försökte bygga om mina glasögon till kontaklinser genom att
dyka ner på en transportsträcka från en och halv meters höjd
åkandes skidor).
Veronica (kollega på PCaktiv) plåtade således ärret åt
mig. Veronica är inte någon proffsfotograf men tydligen helt
rätt val i detta fall. Ärret såg jätteläskigt ut på bild
utan att vi sminkat det och det medförde att Trygg Hansa
bedömde det hela som att jag är 1 procent invalid och betalade,
i april 1996, ut 3620 kronor i ersättning!
I samma veva kom röntgenbilden på foten, den blir perfekt
att hänga på väggen sida vid sida med röntgenbilden på mitt
huvud jag har kvar från glasögonkraschen.
Fick ersättning för min fot juli 96 dvs två år efter
olyckan. Jag anses som 6% invalid och för det fick jag 12.000
kronor. Lite intressant att notera att 1 procent invalid i
ansiktet är värt 3629 kronor medan det per procent på fötter
bara är 2000 kronor. Men så heter det ju också head over
heels…
Jag skulle kunna hålla på att uppdatera den här texten hur
länge som helst, bland annat så gick Escom i konkurs våren
1996 vilket gjorde att Amiga återigen bytte ägare. Denna gång
till ett amerikanskt företag men det börjar kännas som vi
börjar komma alltför långt ifrån alprapporterna med att
fördjupa sig i det. Man ska sluta när man är som bäst och jag
har redan babblat på alldeles för länge…
Ciao!
|
|
