|
|
Jaha,
Polisen var inte här den första april, och Mr. Escroc finns
inte (hoppas jag...). Fredagen den 1/4 hände följande:
Det regnade, vilket inte gjorde så mycket eftersom nya
disketter med email låg i postboxen på morgonen. Thomas
(sysopen på ANet) skrev: "Förra veckan missade jag att
skicka någon diskett, var lite mycket förra veckan (iofs
trevliga saker, passade t.ex. på att fylla 30 :-)" Vi
gratulerar! Öh, till födelsedagen - alltså!
Ringde P-O på Attack, Microsoft har äntligen svarat på mina
frågor och artikeln om dem går snart i tryck. Kändes skönt
att få skriva ut en faktura. Pengar in, är det väldigt ont om
här. Normalt endast pengar ut, men jag klarade min målsättning
med bottenskrapet av några franc kvar i plånboken: Att klara
mig på 2000 FF hela mars.
På kvällen var jag uppe hos Dominique och Viveka på
påskmiddag och därefter meckade jag med PCHG-formatet för
bilder. Hoppas det ska kunna ersätta behovet av ett bättre
grafikkort tills jag blir lite rikare. Använder "Wasp"
för konverteringen, några bilder verkar bli bra, hires och
mycket färger, på många andra blir det "banding" i
färgerna mellan pixelraderna. Wasp "dithrar" inte,
vilket jag tror är problemet. Har försökt att ge Wasp en redan
färgskalad dithrad HAM-hires bild att tugga på, blir lite
bättre men inte bra. Vet inte om "Hamlab Plus" kanske
gör jobbet bättre?
När jag vaknade på lördagen och tittade ut, blev jag
bländad av det vita ljuset som träffade mina sömniga ögon.
Nej, det var inte solen, det var snö! Det hade snöat nästan 1
dm nere i Bourg! Uppe på bergen 2-3 dm. Jag har inte, sedan jag
kom hit för två månader sedan, sett så mycket snö här.
Bergen är faktiskt mycket vackra när de är helt snöklädda.
Bara att plocka fram långkalsongerna igen. Vintern är tbax!
Och jävlarimej vad det skulle surfas lössnö. Rev på mig
kläderna och tog snowboarden, förlåt, surfbrädan heter det ju
om man är tillhör "localsen". Det är viktigt det
där med termerna.
Tittade mig i spegeln och kom snabbt fram till att jag såg
helt fel ut. Inte den rätta surfar-looken, började inte bra med
andra ord. Nåväl, jag fick ett poäng i alla fall. Lyckades med
första lektionen: Bära brädan!
Funken efter det var inga problem heller, men sittliften efter
funken grämde mig lite. Har många minnen från alla
nybörjarsurfare jag sett stå på näsan i sittliftar.
Jag placerade mig dock taktiskt bakom ett helt gäng surfare,
så jag kunde se hur de lyckades komma in och ur liftkorgarna med
brädan fastspänd på ena foten. Visade sig senare, att åka
lift med surfbräda är det enklaste momentet med surfning, men
det visste jag ju inte då så jag var mycket stolt när jag
lyckades komma både in och ur liftstolen utan att vurpa.
Väl uppe på toppen av Cachette, spände jag så fast även
den andra foten på brädan och lyckades styra neråt den normalt
så fjuttiga backen ner till Arpette-liften. Fast just denna dag,
hade någon ökad lutningen, jo, jag är helt säker :-) Usch vad
brant det kändes, och hej vad fort det gick. Ja, innan jag
ramlade vill säga.
Efter 10 vurpor, men med modet och humöret kvar, tog jag
liften som går parallellt med Arpette, den går inte upp på
toppen så man slipper den branta början. Ett taktiskt drag
från min sida. Kom både på och av liften utan problem.
Åka ner var något värre. Jag hade trott att mina skateboard
kunskaper från 12-13 års åldern skulle vara något att luta
sig mot. Det var det inte, jag vinglade som berusad. 10 meter var
länge mitt rekord i att åka utan att ramla.
Det var molnigt och ibland åkte jag inne i molnen. Sikt under
noll. Klart ball känsla, jag åkte precis bredvid pisten, där
ingen hade åkt. Liksom svävade fram i lössnön utan att se
varken mark eller himmel. Lyckan varade dock alltid väldigt
kort, men som tur var så var snön som var nyfallen fri från
föroreningar och var ganska god faktiskt. Passade därför på
att äta mycket av den.
Hamnade i liften upp igen tillsammans med en skidlärare,
pratade lite franska med honom. Visst kände han Dominique
(Dompan är utbildad skidlärare, så jag hade väntat mig det
mer eller mindre). När vi klev av, önskade han mig lycka till
med surfningen. Att bli lyckönskad av en skidlärare måste vara
ett gott tecken även om det inte verkar ha hjälpt min åkning
till det bättre, med tanke på fallfrekvensen.
Satsade sedan på de blå backarna i Arc 1800 systemet. Det
är påsk, vilket gör att det är invasion med turister igen.
Nybörjare allihopa, de skulle behöva halva backen för sig
själva var och en. Och så jag, på min surfbräda, som skulle
behövt ett helt berg för mig själv. A. Lattermann, Scudmissil
utan riktningsstabilitet, gjorde allt för att inte starta tredje
världskriget mot fransmännen. Åkte faktiskt lite skidor oxo,
ja inte på mina egna skidor, utan på andras...
Efter fyra timmar var det dags att försöka komma tbax till
Arc 1600. Konstaterade att transportsträckor nog är det värsta
en nybörjarsurfare kan råka ut för, en surfbräda är inte
riktningsstabil på platt mark, den åker lika gärna baklänges
som sidledes som, ja, som vilken jävla led som helst utom rakt
fram...
Försöker man snedställa den, resulterar det ofelbart i att
den skär ner och det tar tvärstopp. Nybörjarna på skidor runt
omkring får alltid så stora problem att styra undan när man
plötsligt lägger sig i vägen på marken framför dem. Så jag
lärde mig snabbt att se till att vara så långt borta från
alla andra som möjligt.
Den där j-vla transportsträckan som går runt puckelpisten i
Cachette-backen (som man måste ner i för att komma till Arc
1600), lutar i sidled. Argh! Det borde vara straffbart att göra
sidledslutande transportsträckor. Det resulterade nämligen hela
tiden i att jag gled mot kanten och skogen. Pratade med en gran
ifall många snowboard åkare tidigare också hade åkt in i den.
I ren chock, svarade den inte, utan var helt tyst och bara
släppte ner all nyfallen snö över mig i nån slags
hämndaktion.
Skam den som ger sig, jag tog liften upp igen och tog
puckelpisten istället. Har fortfarande inte lyckats bestämma
mig för vilket alternativ som var bäst: transportsträckan
eller puckelpisten. Inget var nämligen bra....
Sitter nu och skriver detta med darrande ben och ryggmuskler
(av belastningen och den snedvridna åkstilen) samt med armar som
knappt fungerar längre (av att få ha tagit emot A. Lattermanns
85 kg vid mer än 50 vurpor under en dag. Är det nytt
världsrekord kanske?).
Tror jag ska gå och köpa den där säckiga tröjan och ta
på mig min baseboll mössa bakochfram nästa gång. Alla som
åker surf bra, har de grejerna på sig. Så det måste vara där
som hemligheten ligger?
Surf-on!
Tja ba liksom ba!
Vaknade söndag morgon stel som en lyktstolpe, men lyckades
slutligen ta mig upp på grund av att jag sett att det snöade
när jag gått och lagt mig. Solen strålade från en klarblå
himmel. Insåg att det var skidor som gällde, min kropp var inte
med på en omgång till med surfbrädan.
Kom upp vid Arpette och såg att det låg 2-3 dm lössnö som
dessvärre snabbt började bli sönderkörd. Pluggade in Jean
Michel Jarre i poplådan, Jarre är född och bor i Lyon, inte
alltför långt härifrån. Lokal musik alltså.
Tog första liften upp mot Aiguille Rouge, kom inte längre, kabinen efter var stängd. Åkte ut i den svarta pisten bredvid speedrännan och åkte för första gången på sex år, lössnö igen. Hittade gunget, och skrek inom mig själv: POWDER!
När lössnögunget kommer in, är det bara att åka med. Det
behövs nästan ingen kraft alls, bara att gunga lite så går
svängarna mjukt och flytande av sig själva. Måste vara det
bästa man kan uppleva på skidor. Saknade vår drömvecka i Val
Thorens 1988 (V.13, påskveckan!), då det snöade dygnet runt
hela veckan. Det var powder det...
Det blev ganska fort sönderkört, fler än jag gillar
tydligen "gunget". Jag tog en sittlift från Arc 2000
och skråade ut så långt det gick att komma innan stenblocken
kommer ivägen. Är man lössnöåkare, så är man, så jag tog
mina lagg på axeln och gick! På andra sidan stenblocken, efter
300 meters promenad på 2500 meters höjd, var jag färdig,
totalt slutkörd. Fattar inte hur folk kan kånka upp med prylar
på ryggen på Mount Everest. Efter att ha fått ner pulsen till
under 200, tittade jag ner och mös. Ingen hade åkt här före
mig.
Hoppade runt och satte spetsarna neråt och stampade till en
gång, hittade gunget nästan direkt. Det gungade och gungade och
så gungade det inte helt plötsligt längre, för jag var inne i
ett vitt snömoln. Det är skitkul (skidkul :) att ramla i
lössnö så länge man inte tappar skidorna, för då kan man
leta länge.
Kommer ihåg i Val Thorens när jag vurpade under liften,
hörde det där härliga Nu-får-du-leta-länge-efter-skidorna:
"klick-klick" ljudet, just innan jag körde ner huvudet
i snön och gjorde en volt. När jag kom upp med huvudet ovanför
snön igen, skrattade alla uppe i liften. Jag förstod först
inte varför, så spektakulär hade inte vurpan varit. När jag
tittade bakåt, förstod jag. Båda mina skidor stod snyggt och
prydligt bredvid varandra rakt upp ur snön.
Nåja, den här lössnövurpan var bara "standard",
det vill säga man rullar runt ett varv och kommer upp igen, med
snö precis överallt. Och framför allt innanför allt.
Förstår inte hur snö kan komma in genom kläderna så bra, det
blir alltid så mulligt kallt när snön sedan smälter, och
rinner ner för ryggen.
Satte mig vid slutet av backen och käkade lunch och beundrade
mina snygga "mackor" där uppe. Bortsett från den där
stora kratern mitt i ungefär.
Ägnade resten av dagen åt vanlig skidåkning, stoppade in
Kiss Alive III (världens bästa skidåkarmusik) och brände ner
till Villaroger (där det var snö den här gången) och sen tbax
till Arc 2000.
Kö, var vad som mötte mig när jag kom till liften som går
tbax till Arc 1600. En så'n där skithärlig 45 minuters kö,
men man har inte tyskt påbrå för inte. Slog på LiftWaffe
taktiken och forcerade kön på 7 minuter blankt. "Stå
aktivt i kö" är ett annat sätt att uttrycka det hela på.
Ett uttryck som tydligen schweizarna har uppfunnit.
Måndag, annandag påsk, snöade det hela dagen och molnen
låg så lågt att de höll på att ramla ner. De strök tuppen
på kyrkan nere i Bourg. Ingen skidåkning. Min stackars Amiga
fick jobba desto hårdare med rendering.
Det finns två radiostationer som går att få in bra här.
Det är berg runt omkring och av någon underlig anledning skapar
de så många spännande spegelfrekvenser och radioskuggor. Så
alla stationer som inte har vrålkraftiga sändare på någon av
topparna ovanför Bourg, går in samtidigt på alla andra
frekvenser. Klart intressant.
"SC'ALP FM", som är en av de två som pumpar många
Watt nära, är ok. "Radio City" typ, men efter tre
veckor hade jag hört alla deras 100 skivor lite för ofta.
Därefter körde jag "Europe 2". (Mera P3/Radio
Stockholm stucket). De blir oxo lite tjatiga efter ett tag. Mina
10 band jag har med mig, har jag reserverat som skidåkarmusik,
för att inte slita ut dem. Så just nu rullar mina 20 megabyte
moduler som ligger på en av mina SyQuestar. Modulplayern
multitaskar så snällt med Imagine. Tar bara lite CPU vid
laddning av en ny modul. Är Amiga OS bra eller är det bra?
Klockan två på natten, ploppade det ut en bild på min
parapente som jag jobbat med, som var skitbra, men inte helt
perfekt. Så det blir ett varv till innan jag är nöjd.
Vaknade på tisdagen trött som en gris och såg att det var
sol och nysnöat. På med grejerna och upp. Lössnön var inte
så bra som jag trott, för hög luftfuktighet så den var lite
för hård för att vara bra. Pisterna däremot var guld! Har
inte tyckt det var så kul att åka skidor på mycket länge.
Halva Arc 2000 systemet var avstängt pga livinfara och de
sprängde för fullt. Stod uppe på Arpette och såg hur de
sprängde en lavin nerför Aiguille Rouge och ner bredvid
speedrännan. Jag reflekterade över att den gick så långsamt,
men kom därefter på att den "lilla" sluttningen jag
på långt avstånd från, stod och tittade på, har 1000 meters
höjdskillnad. Laviner ser väldigt mäktiga ut kan jag berätta,
men jag föredrar nog faktiskt att se dem på håll.
Stod och fotade ner mot Bourg från en transportsträcka när
en proffssurfare i hög hastighet kom och hoppade ut över kanten
och gjorde en 360 i luften, landade perfekt och forsade fram i
lössnön mellan träden. Avundsjuk, moi? No...
Hade franskakurs på eftermiddagen och läste därefter
tillsammans med Dominique väderprognosen för resten av veckan
(det vill säga till och med söndag) på Minitelen. Météo
France måste ha haft ett helvete att klura ut hur de skulle
skriva den för att inte låta som de hade hakat upp sig själva.
Jag frågade Dominique ett flertal gånger vad olika ord betydde.
Fick samma svar varje gång. Man kan nämligen sammanfatta
väderprognosen med ett enda ord: Snö...
Orvar!
Hallå hejsan!
Onsdag morgon, kunde jag konstatera att Météo France (som
oftast) hade haft rätt. Snön vräkte ner. Sikt = noll =
Imagine.
På eftermiddagen kom de från fraktbolaget och hämtade den
där skärmflygmotorn som jag gjort lådan till. Det var väl
snabba ryck, så länge har den ju inte stått här. Dominique
och köparen bråkar visst lite om huruvida 6 månader är en
snabb eller långsam leveranstid - och du kan nog lista ut själv
vem som tycker vad. Det roligaste var att Dominique inte hittade
adressen till killen som skulle ha motorn. Vi löste det på ett
annat sätt. Vi, hm, skickade motorn till en firma, eller snarare
byrå som killen som skulle ha den har anlitat för att snabba
upp leveransen. Och det är inte vilken byrå som helst, utan en
Advo.......
På torsdag, hade jag bestämt innan, skulle morgonen ägnas
åt surfning om bara vädret tillät. Det snöade hela dagen, men
det gick att se nå't i alla fall så jag drog ut i backarna och
se, det gick ju nästan bra faktiskt. Fast jag inte hade vare sig
baseboll mössa eller säckig tröja (skumt). Hade bara en sån
där "Här-åker-jag-och-det-känns-så-bra,
varför-ligger-jag-plötsligt-här" vurpa.
Okej, okej, visst vurpade jag en del andra vurpor oxo, men de
var mer förståeliga. Ser troligtvis ut som skit när jag åker,
men brädan kom oftast dit jag ville. Till och med
transportsträckorna gick skapligt. Utom en där jag for över
kanten ner i skogen, men det gjorde inget för det var pudersnö
där, så jag åkte ner mellan träden istället (så kallad
flexibel och naturföljande åkning).
På franskan fick vi reda på att det var
"SIDA"-dagen och att de pratade så mycket om det på
radion och att de till och med skulle hålla en konsert. Värst
vad intresset för en hjälporganisation var stort här, tänkte
jag och frågade för säkerhets skull om det var samma
"SIDA" vi tänkte på. Och det var det ju inte.
Som vanligt, har frassarna gått och tagit ett eget ord för
något som hela världen har ett enda ord för. SIDA står för:
"Syndrome Immunitaire Déficitaire Acquis". Resten av
världen säger kort och gott, AIDS. Notera att bokstäverna
faktiskt är de samma, men inte ordningen.
Fick med mig en kassettbandspelare hem från en av Bosnierna.
Läste in 42 små stycken på engelska ur en fransk-engelsk
lärobok han köpt. Madame Martin har redan läst in de
motsvarande franska styckena. Han försöker använda boken för
att lära sig franska, men tycker jag har så bra engelskt uttal,
så han bad mig läsa in de engelska styckena så han kan öva
sitt eget uttal.
Jag är mycket glad att jag inte behövde läsa in de franska
styckena oxo. Hade nog tagit halva natten mot 45 minuter för de
engelska. Oh well, om du någonsin möter en Bosnier som pratar
engelska med svensk brytning så vet du numera varför...
Det snöade originellt nog när jag vaknade på fredagen.
Fixade lite med ett Imagine-projekt på morgonen, som stått och
renderat under natten. Som vanligt småfel som måste fixas. Min
Parapente-bild är 99% klar och kommer väldigt snart föras in i
ALP-serien.
Météon hade utlovat bättre sikt för eftermiddagen. Så jag
tog surfbrädan och gav mig ut i backarna. Det ser väldigt
fånigt ut, med träd som har ganska mycket löv och tre
decimeter snö hängandes på dem. Började allvarligt fundera
på om väderlekstjänsten inte skojat om att det skulle bli
bättre. Det var drivis, hagel och åska nämligen. Sikten var i
sina bästa stunder hela tre meter. Lyckades böka mig ner till
de blå backarna i Arc 1800, där sikten var lite bättre, såg
åtminstone surfbrädan.
Hade hunnit åka ett åk, när molnen bara öppnade upp stora
hål i sig och släppte igenom solen. Dessutom slutade det att
snöa. Så var det i fyra timmar innan någon drog för ridån
igen och åter tryckte på knappen för moln och snö. Showen var
slut.
Åkte bara över kanten en gång på transportsträckan bort
till Arc 1600 och satsade på puckelpisten därefter. Nåja, den
gick som vanligt inte så lysande, men åkningen tar sig. Det är
skitkul att surfa, skulle gärna vilja ha en egen bräda.
Dominiques stengamla "Sims" bräda från 1987 är en
så'n där, där man kör med kängor inspända i lite plastskrot
och spännen. Reparationen och mina icke surfanpassade kängor,
gör att det glappar lite. Det gör inte åkningen ett dugg
lättare.
En surfbräda med bindningar för att ha slalompjäxor i, går
loss på en sisådär 5000 kr enligt en tysk jag pratade med i
liften. Fem papp, har jag inte råd med. Så det blir till
att plocka fram remmar och förbättra Dominiques brädas
bindningar. De ser redan ut som mekano efter min reparation, så
ett par remmar extra gör inget....
Rekade för säkerhets skull surfbutiken här i byn och kunde
konstatera att tysken haft rätt. Brädorna var inte billiga.
Sköt några serier med min luftpistol på kvällen. Det var
första gången se'n jag kom hit som den blivit använd. Jag har
nog kommit lite ur form, men det var ganska kul ändå. Av någon
underlig anledning, skjuter jag bäst runt elva-tolv tiden om
kvällarna. Bruset från dagens tempo har gått ur nervsystemet
då och händerna är ganska stadiga. Jag använder en Gamo
Compact, tävlings/träningspistol som är rätt trevlig att
puffa med. Skjuter på 10-meters gevärstavlor från tre meters
håll, vilket ger en ganska bra svårighetsgrad. Det är jag och
Coq Rouge som har skjutbana hemma :-)
På lördag kunde jag konstatera att météon som vanligt haft
rätt. Det börjar bli lite enformigt nu. Molnen hängde strax
ovanför kyrktornet och vräkte ur sig, ja just det, snö....
Mina brillor kom från Sverige, precis när jag börjat gilla
mina nyinköpta dito härifrån. De från Sverige har bättre
antireflexbehandling än de franskinköpta som har noll sådant
för det var så j-vla dyrt. Skönt att slippa blänket från
alla ljuspunkter igen.
PageStream dök oxo upp (Tack pappa!) så nu kan jag göra
fina dokument igen. Men så var det ju det där med printer....
Det snöade hela j-vla da'n så det blev mycket Imagine. Eller
man skulle kunna säga att mycket Imagine blev det.
Jag har som vanligt beslutsångest när det gäller min dator.
Den går som alltid för sakta, har för lite minne, inget
video-ut kort och för lite färger i högupplösning....
Har massa dumma idéer, Sälja min A3000 och köpa A4000 eller
A4000T. Behålla 3000:ingen och köpa grafikkort t.ex. OpalVision
eller DCTV, som lågbudget alternativ. Eller en A1200/CD32
istället för grafikkort som grafik -> video maskin, eller
vänta in AAA-maskinerna. Dessutom ska det inte kosta något, jag
kommer inte ha många spänn kvar när jag kommer hem. Kanske
får nöja mig med ett "24-bits sketchblock" från
Konsum och rita mina 3D-bilder analogt? :-)
Klockan elva på kvällen dök Johan upp. Han ska vara här i
en vecka. Trodde han skulle få flyga skärm, men hej vad fel man
kan ha. Mer snö i sikte...
Det snöade på söndagen. Fick en konstig känsla av att jag
sett det förr inte, alltför länge sedan. Lyckades komma upp
och surfa lite. Tog mina franska brillor för surfningen därför
att de inte blir guckiga när det kommer snö på glasen
(eftersom de inte har någon antireflexbehandling). Kände
därmed att jag fick valuta för de 2.100 kr jag lagt på dem...
Johan, som åkte telemark, och jag på surfbrädan drog över
till Arc 2000 men molnen kom inseglandes vid tre-tiden så det
bidde inte så mycket mer. Frös om fötterna trots tre par
strumpor i mina gamla kängor. Det glappade lite mindre i
bindningarna med så tjocka fötter, men så stor skillnad var
det inte.
Flyttade mina grejer från skolan till den lägenhet Dominique
hyr över sommaren. Kommer bo där resten av tiden här, men
postadressen till mig blir den samma som nu.
Frågade Dominique om han visste någon som sålde begagnade
surfbrädor. Han frågade sportaffären bredvid och se, de hade
en begagnad bräda som lystrar till det exotiska namnet
"jonathan". Den har bindningar stora nog att spänna
fast slalompjäxor i. Bindningarna var inte riktigt i senaste
modefärgerna. De är gjorda i samma färgglada plast som kryckor
och annan sjukhusutrustning, men brädan har en ordentlig midja.
Något Dominiques "Sims" inte har alls. Borde gå att
svänga lättare med den alltså (någonting ska väl hända med
utvecklingen på sex-sju år).
Den här brädan har lite gula och röda fyrkanter och så
heter den alltså "jonathan". Med litet "j"
dessutom. Riktiga "hotta" brädor har massa trendiga
namn som "Oxbow" och "Burton" och har
stentuff lack och så vidare. Så det är ju inte det trendigaste
åket i stan, men för mig lär den duga utmärkt.
Vad ville de nu ha för den? Tja, fick de femhundra FF, så
var den min. Eller som de säger här, den är din för en
"Pascal", vilket är gubben på femhundra sedlarna. De
ville alltså ha en Pascal för en jonathan. Jag köpte den på
stående fot. Imorgon ska jag och jonathan ut och surfa.
Det var det hela för denna gång.
Tack & hej, leverpastej!
|
|
