ça va?
Kan meddela att det gick bra med müslin igår. Brände min
Sony DD-33 Walkman som kompensation och avslutning på februari.
Provade om den gillade 12V ostabiliserad spänning istället för
3V stabiliserad. Det gjorde den inte. Låter numera som Kalle
Anka i en kaffeburk. Skickade den till jobbet i Sverige eftersom
jag har personalrabatt på reparationer på World Import. Man ska
inte ha två likadana spänningspluggar med olika spänningar
liggandes bredvid varandra. Använder 12 Volten för att ladda
min kommunikationsradio. De används av alla på skolan istället
för mobiltelefoner.
Läste posten som kom idag på morgonen, inga långa brev till
mig :-(
Åkte skidor därefter, åkte ganska bra bitvis men det var
lite svårt att se snökonturerena (Jour blanc, kallar frassarna
det, dvs "vit dag"). Körde sönder laggen över en
sten, repan gick ända ner till kärnan. Har lämnat dem för
reparation till sportaffären här bredvid. Kontot för
oförutsedda utgifter börjar bli överlastat....
A bientôt!
Hoppla hejsan!
Hämtade laggen på onsdag morgon. De var snyggt lagade,
nyvaxade och stålkanterna var slipade. Urgh, det här blir dyrt
tänkte jag, men killarna på sportaffären sade
"Cadeaux" vilket betyder present och log. Ibland är
det bra att lära känna folk :-) Det hela resulterade i alla
fall i att skidorna gick som raketer nerför backarna och var
omöjliga att svänga med eftersom stålkanterna bet fast i
underlaget. Tog mig nästan hela dagen innan jag började fatta
hur jag skulle bära mig åt för att inte fara som ett blått
streck i 180 kmh nerför pisterna.
Petra dök upp 8:30 på torsdag morgon, hon hade lov från
skolan i fyra dagar, så hon kom över hit för att åka lagg.
Torsdagen bjöd på lysande väder och så även fredagen. Åkte
skidor för hela slanten. Jag åkte under liften i en av de blå
backarna i hög fart, stylandes med korta snabba svängar bland
alla nybörjare, när mina skidor helt plötsligt var korsade.
Klick, Klick var ljudeffekten sekunden senare. Bara för att man
inte längre har några skidor att åka på, behöver man inte
stanna och sakta farten. Kan berätta att det glider nästan lika
bra på skidoveraller...
Har i tur och ordning bränt pannan, öronen och näsan. Åker
dessutom med ett plåster som solskydd över ärret och har
därför numera en vit fyrkant på kinden. Jag börjar faktiskt
se ganska skojig ut: Vit, brun och röd om vartannat. Dessutom
fjällar jag på väl valda ställen.
I går var vi till ett ställe som heter Mont Lambert, det
ligger 20 km väst om Albertville. Emmanuel och Waldo hade kurs
där. Vilken skillnad: En timmes bilfärd härifrån och det är
full vår där. Uppe på starten höll den lokala
skärmflygklubben (Indianklubben, de har till och med monterat en
totempåle uppe på starten) på att röja småbuskar med
motorsåg.
Jag fick två flyg på förmiddagen med min nyombyggda skärm.
Skickade den till fabriken för modifikation i höstas. De har
bytt alla linor, ändrat linlängderna och förstärkt
framkanten. Allt detta skulle ge bättre handling i luften och en
mycket mer lättstartat skärm vid svag vind. Upptäckte att
skillnaden är så stor att skärmen numera är en dröm att
starta i lättvind mot en mardröm tidigare.
Jag har inte flugit annat än tandem sedan jag var här förra
sommaren, så det kändes jävligt bra att komma ut i luften på
egen hand igen. Jag provade att dra ner hela A-paketet på höger
sida, skärmen girar till och kränger ganska kraftigt först,
men stabiliserar sig sedan och går ganska rakt. Sjunket ligger
på över 5 m/s mot normala 1.2 - 1.5 m/s. Bra sätt att ta sig
ner i starkt termik alltså.
Liftade upp med ett franskt par som jag trakasserade med min
franska. De ska till Sverige i sommar visade det sig! De vart
klart imponerade av att jag pratar fyra språk. Jag korrigerade
dem till 3,5. Min franska ska inte räknas in ännu.
När jag kom upp igen, så satt hela indianklubben och Petra
(som stannat där) på starten och höll på att dricka vin de
framställt på berget bredvid, äta hembakt pizza, kaka och ost.
Petra är ganska duktig på franska och hade blivit inbjuden till
deras lunch. Jag kom precis när de höll på att själpa i sig
det sista vinet och muffla i sig den sista maten. När de hörde
att jag oxo var svensk, så skulle givetvis jag oxo äta med dem.
Fransmännen här omkring är otroligt trevliga och frikostiga.
Mycket trevligt!
På eftermiddagen blåste det ganska kraftig sidvind och det
gav skaplig turbulens över startplatsen. Några startade ändå,
men när en skärm brakade in i skogen 300 meter längre ner,
avstannade de övrigas startförsök. Petra hade blivit lovad att
hänga med Waldo ner på en tandemrepa, men det fick
följaktligen ställas in. Börjar bli en följetong....
Åkte hemåt vid sextiden och fastnade i köerna på
motorvägen. Det är högsäsong här just nu, varje lördag
kommer 500.000 nya gäster till alperna och lika många reser
hem. Totalkoas på vägarna alltså. Emmanuel ville ta
småvägarna vid sidan av motorvägen i stället. Det stod
poliser vid alla avfarter och påfarter från motorvägen och
frågade vart man skulle. Första gången sade vi Bourg St.
Maurice och blev då hänvisade upp på motorvägen igen eftersom
bara lokal trafik fick köra bredvid. Vid nästa avfart/påfart
skulle vi följaktligen till "Petit Coeur", vilket var
närmaste by. Avfarten/påfarten efter det skulle vi till
"Grand Coeur" osv. Tog ändå nästan två timmar att
köra de 100 kilometrarna till Bourg.
Vi stannade vid ett lite kafé strax innan Bourg och drack
Kir. De kostade två franc styck. Klart lokalt ställe, inte en
turist så långt ögat kunde nå. Tillbaks i Bourg vid åtta,
snabbdusch och iväg till "La Notte" för middag.
Salladen som är förrätt är magnifik! Kom, något slirig, i
säng vid 01.
I morse var det en front på väg in. Det var ett streck rakt
över himlen. På ena sidan klarblått, och på den andra sidan
moln som forsade fram. Vi har åkt skidor idag, Petra och jag,
men det var svårt att se konturerna. Backarna var fulla med
nybörjare som åker skidor som om de vore kryssningsmissiler,
vilket vore helt okey, om de bara inte ändrade
kursprogrammeringen mitt framför näsan på en och därmed helt
plötsligt skär ens egen tänkta kurs. Vet inte hur många
nybörjare som nästan blivit överkörda av mig idag.
Det blev lite stressigt att komma ner med funken till Bourg
och få Petra på tåget tillbaks till Annecy, men det gick med
fem minuter till godo. Det är det som kallas effektiv
tidsutnyttjning :-)
Tänker ägna kvällen åt att fixa lite pappersjobb, bl.a.
så jagar skattemyndigheterna mig huruvida jag tillfälligt har
flyttat från Sverige eller inte. Petra har redogjort vad jag
bör svara (Är det inte bra med insidertips :-)
Fick reda på att min optiker i Sverige kommer göra ett par
helt nya glasögon till mig, så imorgon ska jag ta en
synundersökning här och faxa resultatet till honom. Lika bra
att passa på att optimera de nya brillorna efter hur synen har
ändrat sig sedan sist.
Och nu tänker jag gå och käka fattigmans mat: Spagetti och
ketchup - en riktig delikatess!
Orvar!